Robertson Davies  

Att läsa:
Femte rollen (1970),
Mantikoran (1972)
En undrens värld (1975).

Med den så kallade Deptford-triologin skrev sig Davies rakt in i världslitteraturens finrum. Hela denna märkliga, mystitiska historia, som utspelar sig i en by i Kanada, har sin upprinnelse i att en pojke av misstag kastar en snöboll i huvdet på baptistpastorns unga fru. Hon föder sitt barn för tidigt och tappar förståndet. Boy Staunton som kastade snöbollen, tillika triologins huvudperson, dras in i ett händelseförlopp med trollkarlar, märkliga teatersällskap och skrämmande riter.

Robertson William Davies föddes 1913 i Thamesville, Ontario som den tredje sonen till senator William Rupert Davies. Han avled den 2 december 1995 i Orangeville, Ontario.

Lars Ahlin
Din livsfrukt

En stor svensk roman att sätta tänderna i. Vi får följa huvudpersonen Johannes, vars anteckningar sträcker sig från barndomen till det bittra slutet. Det är en roman som resonerar kring olika samhällsfilosofiska frågor; det är också en roman om den stora kärleken.

Lars Ahlin föddes 1915 i Sundsvall och avled 1997. Han provade på ett tiotal yrken innan han bestämde sig för att ägna sig åt att skriva. Han blev rikt belönad för sitt författarskap, däribland SvD:s litteraturpris 1944, De Nios pris 1960, Litteraturfrämjandets Kellgrenpriset 1982. 

Michail Bulgakov
Mästaren och Margarita

En mystisk främling uppenbarar sig i Moskva. I hans sällskap finns en naken kvinna, en man i jockeymössa och en jättelik svart katt som röker cigarr och skjuter pistol. En absurd historia med kittlande spänning och ett hav av märkliga symboler.

Romanen skrevs mellan 1928 och 1940 och har omarbetats många gånger, till och med bränts upp av författaren sjäv. Men manuskript brinner inte, säger Djävulen i boken. Boken tryckes inte under Bulgakovs livstid, med blev en succé när den kom fram ur gömmorna 1966. Boken kan ses som en samhällssatir av förtrycket under Sovjetstaten.

Peter Nilson
Rymdväktaren

"Rymdväktaren" är kanske Peter Nilsons märkligaste roman. Vet inte i vilken genre den ska placeras: vetenskapsroman, science fiction... Så här skriver Peter Nilson själv om den:

"En av poängerna med berättelsen är att det finns fler universa än vårt, och det är ovisst om romanen utspelar sig här på vår jord eller på en planet i något av de andra uni-versa som kan existera enligt modern kosmologi. Jag vet inte själv hur det ligger till, men jag vill inte gärna tro att katastroferna inträffar här."

Under läsandet av romanen blev jag vid ett flertal tillfällen skrämd. Det kändes som om någon flåsade mig i nacken och andedräkten var iskall. Vet att det finns andra tolkningar av romanen: "En grabbig flumhistoria ". Den recenserande kultureliten kom att delas i två läger. Att "Rymdväktaren" skulle kunna avfärdas för sin "grabbighet" kan jag inte hålla med om. Där finns för mycket poesi, för många dimensioner av tvivel.

Torgny Lindgren
Pölsan

En av Torgny Lindgrens allra bästa romaner - och det vill inte säga lite. Jag tycker att den innehåller alla de bestånsdelar som gör det till en klassiker. Romanens centrum domineras av en notisskrivare kring vars berättelser utspelar sig. 1947 kommer en märklig tysk till en västerbottnisk by. Han heter egentligen Martin Bormann, nazistledaren som i krigets slutskede gått under jorden men som nu dyker upp som Robert Maser, resande försäljare i herr- och damkonfektion. Han och Lars Högström, en ung lärare, far runt i nejden och smakar av den ena pölsan efter den andra. Målet är att hitta den yttersta, den slutgiltiga pölsan.

Torgny Lindgren föddes i Raggsjö, Västerbotten och bor numera i Rimforsa i Östergötland. Han debuterade som poet 1965 och fick sitt stora genombrott med romanen Ormens väg på hälleberget (1982), filmatiserad av Bo Widerberg 1986.

Torgny Lindgren har under åren belönats med flera litteraturpriser: 1983 Litteraturfrämjandes stora romanpris för Ormens väg på hälleberget,1984 Aniarapriset för Merabs skönhet och Esseltes litterära pris för Bat Seba samt Augustpriset för Hummelhonung 1995.